tisdag 23 juni 2009

Bokbyte


Nu har brevlådan börjat igen. Min sommarpåse lyx kom, en hel påse med en stickroman (någon har tydligen kollat på min blogg....), "Livet aviga och räta" en bok som jag lånade av en god vän för ett tag sedan, men som jag sedan inte hann och läsa innan den var tvungen att återlämnas, så det var jätteroligt att få en egen. Tack! Sen en sak som jag aldrig själv köpt nämligen en korsordstidning. Jag löser ibland korsord i tidningar etc, men jag har aldrig köpt någon tidning. Blir perfekt att ta med till solstolen på landet nästa vecka. Sen var påsen dessutom fylld med en massa spännande te och kaffe i semestervänligt format och dessutom ett par doftljus! Tusen tack, det är lika spännande varje gång man får paket!
Sen kom mitt beställda Malabrigo lace som tyvärr blev en liten besvikelse. Jag trodde det skulle vara blått, men det är knallila. En färg som tyvärr inte alls passar personen som skulle få en sjal så småningom. Samtidigt är ju garnet alldeles ljuvligt och det verkar inte finnas så många blå härvor kvar hos Garnkorgen.


Det blir även med min kamera lite blåare än vad det är i verkligheten. Svårt det där med färger på bild. Det är väl kanske risken med att köpa på nätet.Kanske jag ändå behåller det, men ger bort sjalen till någon annan. Snart dags att tänka på julklapparna om inte annat :).

3 kommentarer:

kristina sa...

På bild ser färgen ut precis som det jag håller på med i vintagestickning. Även om det inte var rätt färg, kan det ju vara en snygg färg, till den det passar.

Garntrollet sa...

Du kanske kan skicka tillbaka garnet och köpa ett blått istället? Antingen från där du köpte garnet ifrån eller någon annanstans. Det som heter något med Azul är verkligen knallblått. Men det är en ljuvlig kvalité på garnet :-)

Carina sa...

Jovisst, garnet ser ut att ha en härlig blå färg. Jag är ju en liten blå människa så jag tycker det ser ljuvligt ut. Men Kära syster, som jag brukar skriva om ibland, är en lika mycket lila människa som jag är blå. Hon hade ju älskat en lila sjal i det där garnet. Men jag har lärt mig av det här att om man är blå som jag så ligger lila inte alls långt bort. Det kanske inte är så hopplöst trots allt.