måndag 12 oktober 2009

Skadedrabbad



Har inte mer än börjat dansa när jag trampar snett och vrickar foten. Jag älskar mina trästickor, men i tjockleken 21/2 är dom inte så hållbara. På grund av min nyopererade rygg så är jag inte jättesmidig när jag skall resa mig ur soffan och såg inte att jag satte handen på min stickgömma :(. Jag hittade en gammal metallsticka där tråden ser ut som en telefonsladd, men den får duga tills jag får tag på en ny. Annars är jag på gång...

12 kommentarer:

fale artut sa...

Milda tider, vad du SKRÄMS!
Jag trodde att du blivit påkörd eller nåt! Phu,telefonsladd, det var ju roligt skrivet... Men fisigt att det blev en sån start!Lycka till, blir spännande!

StitchOrDie sa...

nej vad tråkigt! tur att du inte gjort illa dig i alla fall. hoppas fortsättningen blir bättre.

The Willow Fairy sa...

Typiskt - kan meddela att de inte heller fungerar att ha i fickorna när man sätter sig ner...

Värm telefonsladden i kokande vatten och håll sträckt tills den svalnat så blir det bättre.

MiA sa...

Vilken tur att du inte gjorde illa dej på stickan!

Cecilia sa...

Ja, tur att du inte skadade handen! Men jag var verkligen ur fas hela tiden jag trodde jag hade tappat bort en av sex...och blev orimligt nöjd när den dök upp igen! Det är något särskilt med de där stickorna!

Anna sa...

Ja stl 2,5 är sköra. Krya på dig!

teresa sa...

Jag har legat sönder en av mina trästickor, det är vådan av våra dåliga ryggar...Otur.

Ginas stickverkstad sa...

Men vist är det roligt att lära sig något nytt.Kram Gina

Smycka sa...

Din stackare! Hoppas att det inte var jätteallvarligt med foten! Himla tråkigt med stickorna också. Hoppas även att din rygg känns bättre.

Kram =o)

Dabelin sa...

Aj aj!
Jag känner igen mig...
Jag knäckte min 2 mm förra veckan.
Genom att hålla för hårt när jag stickade...

Vi får hoppas på snabb leverans!

Lycka till med utmaningen!

Samtal från min trädgård sa...

Tur att du inte gjorde dig illa! Men tråkigt med de fina stickorna.
Och tack för ditt stöd, det behöver jag just nu. Tur att jag har en så himlabra stressläkare, som fattar vad det handlar om, och som jag inte behöver förklara det för om och om igen.

Emmagjord sa...

Ja, skador är ju tyvärr alltför vanliga i dansares liv. Tur ändå att det inte var du själv som råkade illa ut.